wonderfulandloved

Vad gör man när man heter Jennie och är uttråkad?
Man plockar fram ett gäng kanelbullar från frysen, tinar och äter. Huja, vilken tur att jag börjar jobba igen.. och att kanelbullarna kommer ta slut så småningom. Jag lär ju börja rulla fram annars.
Men vad ska man annars roa sig med en onsdagnatt?

Hunden ligger i soffan bredvid och sover, katterna härjar runt och jag är ensam med mina tankar.
Fast just nu cirkulerar de mest kring flytten, hur jag ska packa och vad jag ska ta med mig till Harads på fredag.
Lite trist är att jag kanske blir singel igen. Sambon, som jobbar på annan ort varannan vecka, vill inte flytta till Harads p.g.a att han inte känner någon där och att det tar sådan tid att lära känna folk. Suck, jag blir less.
Vad ska man svara när han säger så? Han tycker vi ska ha distansförhållande igen, som vi hade när först träffades. Men då var situationen helt annorlunda mot för vad den är nu, jag hade inte den skara med djur som jag äger för närvarande. Och jag har sagt att jag inte orkar med ett sådant förhållande. :/
Jag får avvakta och se vars det barkar, vi har ju trots allt ett förhållande på 3 år bakom oss. Men samtidigt borde jag väl börja fundera om vi ska ta det vidare, det är ju många plan vi inte funkar på och han stör sig oerhört mycket på det faktum att jag inte vill ha barn med honom. Trots att jag förklarat varför jag inte vill; man ska inte skaffa barn med någon som inte ens kan ta hand om sig själv. Hur sjutton ska han då kunna ta hand om ett barn?
Man börjar ju fundera lite, och för det andra så är jag enligt mig själv för ung för barn. Och tidsmässigt passar det inte in heller, med att jag håller på och ska försöka ha tävlingshästar osv.

Men den som lever får se, jag har överlevt som singel tidigare och lär göra det igen om det skulle bli så. :-)
Ha det!

Jag får "lön" imorgon. Min riktiga lön kommer den 24:e el. 25:e.
Det enda som är synd är att min sambo lyckades få med sig min plånbok upp till Kiruna. :/
Tur att man bor ovanpå banken och att de vid det här laget vet vem jag är, så sist jag var in och verkligen hade kommit ihåg att ta med mig mitt pass som id-handling, var det inte ens nödvändigt.
Nåjo, tur att minnet är med en ibland. Imorgon har jag möte på Miroi, mitt sista i.o.m att jag fått jobb och därefter ska jag förbi min hårfrisörska (fast jag tycker det låter så gammaldags, även frissa) och få håret fixat innan flytten. Det ska bli riktigt skönt, har rent ut sagt sett förjävlig ut i håret den senaste tiden.

Nu är det dags för någon form av snack/mellanmål/enormt-matsug.
Jag hittade majskolvar i frysen. Mmmmm, så gott med majs och smör. Mums! :-)

Undertecknad har varit riktigt lat de senaste dagarna.
Jag har mer eller mindre levt på kanelbullar. Jag bakade ca 160 st för en tid sedan och frös in. Ganska enkelt nu att bara ta fram en påse, tina upp och äta.
Jag skulle ju iofs kunna tina något annat i frysen, typ falukorv för att äta. Men det är ju jobbigt att laga mat.
Kanelbullar åt folket! Kanske dags att göra det till basmat? ;-)

Nej, skämt åsido.
Men nu blir det en påse kanelbullar. Det bara öser ner regn ute, jag var till stallet och fodrade mina hästar. Jag blev minst sagt genomblöt. Så nu ska jag ta mina bullar, krypa ner i soffan under en filt och kolla tv. :-)

Trots att är 20 dagar kvar tills vi senaste bör ha flyttat allt från lägenheten till huset så känner jag mig lite.. stressad? ängslig? Äh, jag vet inte riktigt. Men samtidigt känns det bra.
Jag håller på att packa ner allt som inte används för närvarande och plocka ner hyllor osv. från väggarna, ju mer jag får med mig till helgen desto bättre.
Men just nu ligger jag bara i soffan och slappar framför teven med laptopen i knät. Skönt.
Om en stund ska jag ta tag i packandet igen. Honestly.

Jag är ganska pank för stunden, har väl lite drygt 100:- kvar från "lönen".
Men ja, jag kunde tyvärr inte motstå frestelsen att svänga in på Vischan och köpa en stripsmeny. Gott!
Bara 35:-.. turligt nog får jag in lite pengar i veckan. Jag har ju jobbat måndag o tisdag, bad min f.d chef att betala ut pengarna tidigare iom att jag har det minst sagt lite knapert.

Just ja, jag var ju på jakt efter stolpar och isolatorer till hästarnas hage. Problemet löst!
Jag ringde bara "min" bonde och bad honom beställa allt åt mig och dra det från min kommande lön. Smart va?
Då slipper jag betala momsen för stolparna iom att han har företag och han slipper betala arbetsgivaravgifter för det jag tar ut i saker istället för pengar. Och stolparna kommer direkt till Södra, vilket är ett stort plus.
Jag behöver ju minst 100 st och att behöva frakta dem från Piteå hade krävt ett släp. Och jag har redan planer för släpet, ska flytta en hel drös med saker till helgen.

Yay, allt löste sig! :D

Det finns stunder i livet då allting bara helt magiskt faller på plats.
Tidigare denna vecka så inträffade det för mig, och jag kan säga att det känns helt fantastiskt!
Jag har ju som jag tidigare skrivit varit och arbetat dels på en gård i Södra Harads. Och därefter har jag varit hos min f.d arbetsgivare i Edet. Det skedde dock ett mindre missöde, som ledde till att jag tisdagnatt var tvungen att åka hem till Piteå och tillbaka till Boden dagen efter. Men det är av mindre vikt.

Jag jobbade i Harads t.o.m lördag morgon, vid lunchtid blir jag uppringd av en bonde i Svartlå.
Jag har tidigare samtalat med honom, då Fredrik sagt att jag kunde ringa honom medan de var borta utifall att jag skulle få något problem. Orsaken till att han nu ringde mig var att han ville erbjuda mig jobb några månader på stående fot så att säga. Jag blev lite i chock-tillstånd. Hur kan man vilja anställa någon bara sådär?
Men han tyckte att, efter att han pratat med mig tidigare, jag verkade vara en trevlig tjej med huvudet på skaft och de rätta kunskaperna. Så jag skulle få komma ut och titta på gården först innan jag bestämde mig.
Sagt och gjort, jag åkte dit onsdag och tittade på gården. Jag träffade även Linda, från Södra Harads, som bad mig komma förbi hos dem efteråt och prata lite.
Jag sa till Robert att jag mer än gärna skulle jobba åt honom, men att allt hängde på om jag fick arbete i Södra eller inte. Det kändes föga lönt att pendla till Svartlå och att flytta för 4 månaders arbete med hästar och allt.. nja, inte direkt vad jag vill göra.
Jag åker vidare till Södra och pratar med Fredrik & Linda, berättar för dem vad jag sagt till Robert och att det hänger på dem om jag ska arbeta i Svartlå. Hela samtalet slutar med att jag numera är anställd på 50% hos dem t.o.m våren/sommaren då jag mest troligt kommer gå upp på heltid. Jag är även anställd under viss tid hos Robert i Svartlå. Bostad åt mig och hästarna är fixat, eftersom de hade hus att hyra ut där jag kan ha hästarna på lösdrift.

Det är fantastiskt hur allting bara kan lösa sig.
Och jag kan tala om att jag kände mig stolt, eftersom jag tidigare (onsdag morgon) pratat med f.d chefen. Han hade då pratat med Fredrik och han var jättenöjd med mig och mitt arbete.
Sedan när jag pratade med Robert sa även han att han tyckte att jag är duktig och genuint intresserad av att arbeta med mjölkkor. Och att det bara kändes mer rätt efter att ha träffat mig personligen och fått prata med mig.
Han hade ringt till Fredrik och sagt att de måste ta chansen nu att anställa mig. Att jag kunde få ett bättre erbjudande vilken dag som helst, för det är inte ofta man får en anställd som kan detta med kor och som har varit och arbetat på flera olika gårdar och verkligen vill jobba och brinner för det.
Förstår ni återigen hur rätt detta känns?
Känslan av att ha arbete igen på 100% efter att ha varit arbetslös i mer eller mindre 2 år är ENORM. Det finns inte ord att beskriva hur lycklig jag är att allt bara löste sig för mig den där onsdagen.

Men nu ska denna anställda djurskötare pallra sig i säng.
Jag har fullt upp med att packa inför flytten. Senast den 1:a november ska vi vara inflyttade i Södra Harads. :)
Då börjar jag nämligen att jobba.. :D