Trött, tröttare och tröttast.


Det är skönt att jobba, men slitsamt. Mest jobbigt är det att skotta foder åt korna, de kör annars ut det med fullfodervagnen. Jag skulle ha bett Fredrik visa mig hur man sköter vagnen så hade jag sluppit skotta. :P
Men men, inget ont som inte har något gott med sig. Jag får träning iallafall, det är väl ett plus? :)

Idag har allt flutit på bra, lite missnöjd är jag med mängden i tanken. Mjölkhämtning idag och det var en bit under vad de normalt sett har. Men det är sånt som kan inträffa när man är ny på bygget. Korna var väldigt behändiga idag. Jag behövde bara fösa på sista gänget, de andra gick självmant in i gropen. Sånt gillar jag!
Nu ska jag ta mig en till kopp te och läsa lite, sedan är det sängen som gäller.

Just ja, jag har ju slagit sönder oljetråget på bilen också igår. Suck!
Hoppas sambon hinner ner och laga det innan han börjar jobba.. och innan jag ska jobba hos Mats. Men han är förvarnad att jag kanske inte kan jobba till veckan. Nåjo, den som lever får se. Förhoppningsvis löser det sig.

Lagen om alltings jävlighet.


Som bekant så är jag för tillfället på annan ort och arbetar några dagar.
Dagen började riktigt fint, allting flöt på som vanligt uppe i ladugården och jag var klar vid god tid. Tillbaka till huset för att äta frukost, rasta hundar och lite annat.

Lite senare, närmare bestämt efter min ridtur på Tuna så kommer jag på att jag ska kika in i gamla ladugården och se till att fåren har mat. Vad ser jag då? Ett får som kört fast huvudet i inredningen och kommer inte lös. Vad gör jag? Då jag ser att det inte är någon vits att leta rätt på en ringnyckel, så kollar jag runt i och utanför ladugården. Jag chansar och går upp mot huset för att leta efter något användbart.
Yes, en "avbitare" modell STOR! Och jag går lös på inredningen och knipsar här och där. Men jag får inte loss fåret hur jag än gör. Jag får ringa efter hjälp + meddela Linda att jag tappert försöker montera loss ett av hennes får från inredningen.
Hon ringer mig och ger lite tips och säger även att om vi inte får lös henne så ska jag skjuta henne med slaktpistolen. Ok, då är vi klara på den punkten. Mårten anländer och vi klurar. Vi klurar och vi klurar.
Till slut har vi klurat klart och fått lös fåret. Hurra!

Jag beger mig upp till ladugården för att påbörja kvällspasset.
När jag håller på att skrapa den andra skitrännan med minitraktor, hade precis lyft upp skrapan och skulle fösa ner allt genom spalten så känner jag hur traktorn bara far på sniskan. "?!?!?!" var min enda tanke.
Hjulet hade lossnat! Linda hade sagt åt mig att jag skulle kolla bultarna på det hjulet före varje pass, vilket jag gjort och de satt fast. Jag fick sedan veta att det gått av i svetsningen som de utfört på hjulet tidigare så jag kunde inte ha förhindrat detta. Puh! Skönt att det inte var mitt fel.
Jag fick hjälp att få ut traktorn ur mjölkkoavdelningen och skulle börja mjölka medans den blev reparerad. Tji fick jag! Mjölkanläggningen började spöka, grindarna gick inte upp och vissa maskiner var helt döda. Jag fick ringa runt som en halv idiot, fick ej tag på killen på DeLaval och inte på Fredrik eller Linda.
Jag kan dock meddela att allt löste sig och korna bokstavligen flög genom mjölkgropen. Det är ett fiskbensstall med 2x5 platser.. jag fick som mest in 7 kor per sida ikväll. Och det var även kor av den större modellen.
Skönt att slippa fösa fram dem iallafall, alla kom på löpande band.
Efter 21 var jag äntligen klar med allt och kunde gå tillbaka "hem". Jag har tagit mig en välförtjänt kopp te med en god rostad macka, nu ska jag fördjupa mig i en tidning en stund innan John Blund kommer på besök. :)

Ute på vift


Undertecknad är ute och viftar på främmande ort.
Jag och nästan hela min harang av djur anlände 16.40 till Södra Harads, här ska jag jobba några dagar åt Fredrik och Linda medans de åker till Italien. Jag tror det kommer bli trevliga dagar, iom att de har lösdrift med mjölkgrop; fiskbensstall med tot. 10 platser. Hm, är jag sugen på att åka iväg till Edet och jobba uppbundet sen nästa vecka? ;) Det är iallafall skönt att få jobba i lösdrift och på sikt så kan det finnas en chans att jag flyttar hit, pratade om det med Fredrik tidigare när vi gick upp till ladugården.

Det finns visst en bonde på andra sidan byn som också kommer behöva hjälp framöver, så att jag kan få jobba åtminstone en halvtid varje månad. Och det hade inte suttit fel ska jag säga er. Men den som lever får se, man ska som bekant inte ta ut något i förskott.
Än så länge går det då bra, Fredrik och Linda är jättetrevliga. Jag har jobbat första passet med Linda och det gick superbra att mjölka. Hon har förklarat lite med märkningar och så, men har skrivit en lapp åt mig med rutinerna i hela ladugården så att jag ska ha något att titta på när de är borta. Utifall att jag skulle glömma något.
Imorgon blir det nog en ridtur efter morgonpasset för att rekognisera lite och se på omgivningarna, jag ska se om jag kan få med mig Linda. Det är ju alltid trevligt med sällskap. :)


Grattis!


Jag skickar ett stort grattis till Egoina som ikväll blivit "Årets Bloggare".
Självklart fick hon min röst, hennes blogg är en must-read för mig. Jag läser den dagligen och följer även tre andra bloggare, varav en annan var nominerad men det självklara valet för mig var en röst på Egoina.
Hon har en fantastiskt härlig syn på livet, ser det roliga i det lilla och verkar vara en tjej med mycket självinsikt.

Go girl Go! :)

Hulken!


Jag har haft fint främmande från Umeå idag. Den alldeles eminente Equiterapeuten Ingemar.
Mina hästar älskar honom, de mår alltid kanonfint när han varit förbi och behandlat dem. Han har uträttat storverk och jag är fruktansvärt glad att jag kom i kontakt med honom för drygt ett år sedan.
Jag och han var på lunch"dejt" efter han var klar, mycket trevligt. Han är en person man verkligen kan prata om allt med och han har alltid intressanta åsikter.

Därefter slängde jag mig i bilen och begav mig mot Kallaxbyn för att få träffa min underbara vän Emma a.k.a Hulken. Att hon kallas för Hulken är helt mitt fel. Vi gick gymnasiet samtidigt, hon gick ett år under mig. Vi satt och surrade en dag över att hon inte hade ett coolt smeknamn (jag har ett, but that's a different story) och började grubbla. Då sa hon vid ett tillfälle "You can not crush the Hulk" och på den vägen är det. She's the Hulk. Hulken! :)
Ah well, jag åkte dit och vi begav oss ut till en kvinna som tränar och föder upp islandshästar för att titta när två vänner till henne skulle rida lektion på sina egna hästar. Flummigt värre är allt jag har att säga om våra kommentarer från sidolinjen.

På väg hem insåg vi att det är ju lördag idag. Och vad är lördag? Jo, godisdag. :)
Mot Ica Maxi på Storheden och inhandla lite gotta och därefter kolla en film vi snackat om tidigare; Zoolander. Man dör av skratt, de driver ju oerhört med hela modellvärlden och för en vanlig svensson är det kul att få chansen att gotta sig lite grann. Det är ju lätt att stå utanför och bedöma, men verkligheten för en modell kan säkert te sig helt annorlunda än vad vi tror.

Imorgon är det jobb som gäller. Men först ska jag köra 15 mil med transporten för att komma till Harads.
Jag har plockat ihop det mesta gällande utrustning, har även kollat så att vagnen ryms bakom transporten och imorgon ska jag plocka ihop det sista såsom sadlar, kraftfoder osv. Det ska bli skönt att komma bort från stallet några dagar, jävligt skönt.

Målade bommar? Oh no!


Jag och en av mina hästar, Oskar, har varit på träning på Stall Lillmoran.
En bekant till mig håller regelbundet både hopp och dressyrlektioner där, hon har själv tävlat upp till LA på både häst och ponny. Hon är mycket kompetent och supertrevlig.
Jag har varit dit en gång tidigare med mitt sto Tuna, då hoppade vi 70 cm och tränade galoppfattningar.
Denna gång var det som sagt Oskars tur. Han har nyligen varit skadad så jag tänkte att lite markarbete skulle vara perfekt för honom.

Bortsett från att han aldrig sett en målad bom i hela sitt liv och att han trodde jag tänkte ta livet av honom när jag bad honom gå över dem. Suck. Efter mycket tjatande så fick jag han över de första bommarna. Tror ni han gick över nästa bom? Nej, den var minsann också en hästätande mördarmaskin som låg där och väntade på att äta upp hans fantastiska travarben. Det är vid sådana här tillfällen jag verkligen funderar om min häst fick en hjärna eller en valnöt. Men men, det kan man grubbla länge på.
I slutändan hade han knatat över alla bommar i skritt. Då var det dags att öka hastigheten. Vad gör min häst då undrar ni? Jo, han tvärnitar innan varje bom och kan enbart skritta över + att han minsann inte visste vad trav var, utan han sysselsatte sig med att hitta på egna gångarter och fick mattes hår att bli grått.

I slutet av passet så lyckades vi komma över en serie med fem bommar i trav. Hurra hurra. Och när vi skulle sluta så kunde min häst minsann visa hur fint kan kunde trava och att han har mycket bra tempo. Tummen upp för honom. Jag ser framemot nästa gång jag ska dit med honom, då kanske vi kan göra rätt från början?
Den som lever får se...

Jobb!

Yes, ni läste rätt.
Undertecknad har fått lite jobb framöver. Jag fick ett mycket trevligt samtal från en bonde i tisdags.
Jag blev lite fundersam när det ringer och jag ser ett för mig okänt nummer. Jag funderade på om jag skulle svara eller ej, men tur att jag gjorde det iallafall. Jag har fått diverse suspekta samtal tidigare nämligen, iom att det är sambons gamla nummer jag har. Så man blir lätt lite misstänksam.

Bonden i fråga har gård i Harads, hade pratat med min f.d chef och blivit tipsad att ringa mig då jag är utan arbete. Han behövde någon som jobbade tisdag till fredag nästa vecka, eftersom de ska resa bort och den som skulle jobba hade blivit sjuk. Klart att jag inte tackar nej till jobb! Han frågade även om jag kunde tänka mig att hoppa in flera gånger. Visst!
Hela samtalet slutade med att jag ska få bo hos dem när de är borta, ha med mig både hund och hästar och få jobba redan från söndag eftermiddag. Nice!
Dessutom så började han prata om ev. arbete framöver vid mitt andra samtal (för att bekräfta att hästarna skulle med) och att de skulle kunna behöva någon eftersom de ska utöka framöver.
Jag sa att jag var villig att flytta bara jag visste att jag hade arbete osv. Så vi får se, kanske jag kan få jobb där. Det hade kanske varit trevligt, jag återkommer med mer info efter min arbetsvecka hos dem.

Men seriöst, hur orkar man?


Det är något jag grubblat på länge, hur man egentligen har orken att hela tiden lägga sig i vad någon gör och inte gör. Jag menar, finns det inte något vettigare att lägga ner energi på? T.ex. sig själv?
Jag har det lite struligt på en plats där jag tillbringar mycket tid, vissa personer där ska hela tiden påpeka och lägga sig i allt jag gör. Trots att det egentligen inte har något som helst med dem att göra och inte påverkar dem på något sätt.. bortsett från att det tydligen retar gallfeber på dem.
Jag kan säga att vid det här laget är jag kräkless. Riktigt less. Jag hoppas på jobb på annan ort så jag får möjlighet att sticka härifrån, eftersom att en konfrontation inte är möjlig i dagsläget och att det tjänar föga till. De är så fast i sina åsikter att det finns bara en väg och det är deras väg.

Själv orkar jag inte reflektera över vad andra människor hela tiden sysselsätter sig med, och inte ens de i min direkta omgivning. Jag har fullt upp med det jag gör. Leta jobb, försöka få fason på hästarna och hunden osv.
Visst, jag tycker att det kan vara kul ibland att berätta för någon vän vad som försegår ikring mig, hur idiotiskt jag tycker det hela är.. men inte såpass att jag delger mina åsikter till personen ifråga som det gäller. Det som de väljer att göra är deras val, jag är glad att jag får garva om (i mitt huvud) det är något jag tycker är helt galet.
Det ska mycket till innan jag väljer att öppna min mun och tala om precis vad jag tycker på detta bygge, men det har sina orsaker. I annat fall så har jag absolut inga problem att tala fritt och låta folk veta precis vad som händer i mitt huvud.

Men det är väl som man säger, det man inte förstår det får man helt enkelt lämna.
Det är föga vits för mig att grunna på varför de gör som de gör, jag får helt enkelt låta dem hållas. Bara nicka, le och sen göra som jag själv känner för. När allt kommer omkring, så är jag trots allt en vuxen människa och fri att bestämma alldeles själv och fullt kapabel att fatta egna beslut. Sådeså!
I slutändan är det de som kommer få stå till svars för sina handlingar och inte jag.

Kurshelg!

Kurshelgen påbörjades igår kl 9 ute på Fårön's fritidsområde.
Vi träffades, 6 st kursdeltagare och 2  st kursledare. Vi gick igenom hur dagen skulle läggas upp och ev. moment som vi skulle gå igenom, allt beroende på hur hundarna reagerat efter första momentet och sen bestämde vi startordning på hundarna.
När detta var avklarat så var det dags att valla rutan, inte bara hundarna som får motionera utan även ägarna fick sin beskärda del av motion.

Fox var sist ut igår bägge passen.
Första passet gick riktigt bra, han hade bra fart ut och gick rakt på.
Han blir lite väl taggad på att kampa, då vi utrustade figgarna med mindre kampstockar.
Viktigt att för hans skull att ha både godis och leksak eller två leksaker så man kan få bort intresset för den första och sedan att träna att han måste kunna släppa.

Andra passet märktes det att han var trött, han var inte fokuserad på två av övningarna utan flamsade runt istället. Men efter att ha kallat in honom och bett han gå ut igen så fixade han det galant. Övning ger färdighet kanske?

Idag så förflyttade vi oss till sökrutan som var nedanför den vi var i igår.
Vi vallade av rutan och körde igång.
Lika bra gensvar från Fox idag som igår, snabbt ut dock gick han inte alltid på rakt.. men det är en övningssak. Andra passet fick han vara först, då lyckades jag med fadäsen att trampa snett. :/ Men jag kämpade på passet igenom, sista figgen var han inte lika på att kampa utan mer intresserad av godiset. Därefter fick jag avvika på grund av min fot.
Men en mycket intressant och kul helg! Jag och Nina ska fortsätta träna sök tillsammans, förhoppningsvis kan vi hitta någon mer som är intresserad så vi får en bra träningsgrupp.
Vi kan även få möjlighet att våra kursledare Lotta och Anette kan hoppa in och söka med oss för att de ska få möjlighet att träna med nya figuranter + att vi kan få tips och råd om hur vi ska gå vidare.

Riktigt spännande var det, både att få se hundarna i arbete och även att få vara figurant.
Ett stort + till våra kursledare som gick igenom allting bra och även förklarade när man hade frågor.

Inspiration

Jag låter klippet tala för sig själv. ^_^


Stulen cykel!


Jag gick ut för att promenera med hunden och vad ser jag då?
Jo, någon har känt för att stjäla en av mina cyklar. Man blir ju förbannad.
Jag träffade några yngre på byn och kollade om de sett någon på en äldre kärringcykel mattsvart, men de skulle hålla utkik. Jag stötte på dem på vägen hem också, de hade sett en cykel uti skolan men den var fel färg.
Härligt att träffa såna som bryr sig om andra människor. :)
Jag sa vars jag bodde och att om de hittar den får de gärna återlämna den.

Dagens Minus - Cykeltjuvar!
Dagens Plus - Ungdomar som bryr sig. :D

Sökkurs


Jag anmälde mig och Fox till en sökkurs för nybörjare på Piteå BK.
Vi hade första träffen igår, en teorikväll där vi gick igenom vad sök är och hur det går till, lite facktermer osv.
Vi fick även presentera oss och våra hundar, allt för att kursledarna ska kunna göra det bästa möjliga upplägget för helgen. Vi konstaterade snabbt att de flesta hundarna hade problem med skott, dock inte Fox.
Han var nog den enda som är garanterat skottfast med kryss i ruta 1. Det känns skönt, men det ska ändå bli spännande att se hur han reagerar i helgen.

Han kan ju detta med sök, det är mest för min skull som jag anmält mig till kursen och för att Nina (ägare till Tväråstugans Ezzi) tipsade mig. Hon ville ha sällskap på kursen. :)
Allt som allt är vi sex tjejer/kvinnor som ska söka med hund under helgen med varierande raser.
En collie, japansk spets, storpudel och lagotto. Jag och Nina har schäfer.
Det ska bli spännande! Vi ska söka ungefär 2 pass per hund och dag. Vi kör mellan 09 - 15 på lördag och 10 - 16 på söndag.

Imorgon ska jag även få besök av Amanda, en tjej jag lärt känna med en superfin aussie hane vid namn Hamlet.
Hon följde med mig till Skellefteå i augusti på utställning då jag visade Fox och fotade oss. Hennes första fotojobb!
En riktigt duktig tjej som nu har lovat att hon ska fotografera mina hästar imorgon. Jag brukar försöka att ta bilder minst en gång per år, då kan man se om träningen gjort något skillnad på hästarna rent fysiskt. Sen är det trevligt med riktigt bra bilder också.

Nej, nu ska undertecknad ut och promenera med Fox.
Det blir en lång promenad, imorgon ska vi upp tidigt och titta till hästarna innan vi åker på kurs.
Ha det! :D


RSS 2.0